När du ligger före i planeringen
På lektionerna läser vi och förbereder boksamtalen i läsgruppshäftena. Om du ligger före planeringen och under lektionen inte har något att göra vill jag att du tar fram din text "Jag kom fram till ön" och vidareutvecklar följande berättargrepp:
- Dialog (direkt dialog, variation av sägesats): Direkt dialog är som repliker och vanligast är att skriva dem med talminus (-) eller med citattecken:
"Vad heter han egentligen?" undrade läraren.
"Han heter Karl Johan Adlerstjärna men kallas för ’Körven’."
eller
-Vad heter han egentligen? undrade läraren.
-Han heter Karl Johan Adlerstjärna men kallas för "Körven".
Skriv gärna dialog så att varje person får ett eget sätt att tala, det underlättar för läsaren och det blir enklare att förstå vem som säger vad i dialogen utan en massa ”sade hon” eller ”sade han” i den ( de kallas "sägesatser). Dialog ska föra handlingen framåt. Ta bort alla artighetsfraser och behåll bara så mycket dialog som nödvändigt. Det blir texten bättre av.
- Gestaltning av person och miljö: Beskriv första intrycket av ön och platserna Jakob besöker. Försök att göra det utan att SÄGA hur läsaren ska uppfatta dem (utan att t.ex. skriva att platsen var ful eller att något luktade äckligt: HUR luktade det, HUR såg det ut?). Att berätta handlar om att presentera bilder för läsaren. Hur kan man visa att någon är ofantligt stor eller otroligt ledsen utan att säga det? HUR VISAR DET SIG, är en bra fråga att ställa:
“Hon var ledsen.”
- Jaha och hur visar det sig då, menar du?
- "Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram."
"Han var otroligt fruktansvärt stor."
- Jaså, så stor? Kan du berätta hur det visar sig?
- “Han hittade ingen stol som passade hans storlek och när han kom in genom dörren fick han huka sig, och dessutom gå in på snedden med axeln först.”
- Skrämmande inslag
- Avsluta med en cliffhanger: Själva ordet visar vad det handlar om: att skapa känslan av att hänga vid ett stup. Texten kapas innan läsaren når klimax/ upplösningen. I teve-serier används det för att tittaren ska vilja se nästa avsnitt.
