Nu har vi bara några lektioner kvar innan terminsslut och sommarlov. Det vi gör på sluttampen är följande: 

1. Framför våra tal i mindre grupper. Ger och får respons. 

2. Redovisar våra tankar kring den självvalda boken utifrån fyra frågor (uppgiften finns under fliken "period 6", i Schoolsoft och uppkopierad i klassrummet). Innan vi sätter igång med uppgiften läser vi två elevexempel.

3. Ser en film som på ett eller annat sätt handlar om retorik. Omröstning innan.

4. Besvarar frågorna som Jaana ställde i början av läsåret igen (de finns på den här hemsidans startsida).

Vi ses i skolan!

Jaana

Bild: Sommarbio i Rålis (gratis och mysigt!)

Här är några ivriga händer från en tidigare debattövning

IMG_0743.MOV (1387841)

IMG_0742.MOV (1456437)

Tack för alla härliga debatter! Många av er hade tänkt till både en och två gånger för att stärka inte bara logos utan också ethos och pathos. Jag är mäkta imponerad! Ni har nu satt igång med nästa uppgift, att enskilt eller i par framföra ett inspirerande eller informerande tal om framtiden. Jag vill att ni tittar på följande klipp med Elaine Eksvärd och inte bara hör vad hon säger utan också studerar hur hon använder kroppen och rösten.

• Under debatterna satt ni ner, nu vill jag att ni står upp och att ni använder hela kroppen som ett verktyg för att: 1. göra tydligt (logos), 2. framstå som trygga och säkra ut (ethos), 3. skapa engagemang (pathos). Se den här filmen för tips kopplat till ethos och logos. Se den här filmen för lite pathos-inspiration (för även om man inte är intresserad av gamla möbler, visst är Bosse och Knut inspirerande?).
• Rösten kan användas för att skapa ethos, logos och pathos. Tänk på hur ni använder den som verktyg, framförallt för att skapa logos. På vilket sätt ska ni använda rösten för att få det viktigaste i talet att lyftas fram? Betoningar? Pauser? Se den här filmen för tips.
• Använd hjälpmedel. Det kan till exempel vara föremål, modeller, diagram, bilder, videoklipp och/eller musik. Tänk till i era val. Vad kan hjälpa er att få fram ert budskap? Se den här filmen för tips.
• Fundera också kring språket. Vilka ord kan ni använda för att skapa röd tråd? 

  - För det första..., för det andra..., 

  -Likheterna mellan..., det var likheterna, men vilka är skillnaderna då?

  -Inledningsvis...

  - På så sätt/Alltså...

  - Dessutom...

  - Då var det så..., men nu är det så...

  - Det låter ju bra, men det finns ett problem...

  - Här i Sverige ..., men ute i världen ...

  - I motsats till..., i likhet med ...

  -Jag menar inte..., istället menar jag...

  -Avslutningsvis...

Bortsett från detta - mitt främsta tips är att fråga mig, berätta för mig och visa mig under arbetets gång!

Vi ses i klassrummet!

/Jaana

Thomas Nygren: Tala så att andra lysnar

Bildkälla

När ni har skrivit upp er på ett debattämne och  genom lottning fått veta om ni ska vara FÖR eller EMOT är det dags att börja samla argument. Ni får ett papper av mig, på vilket ni ska fylla i era tre argument och de argument ni tror att motståndarna kommer använda samt hur ni ska bemöta dem. När ni skapar era tre argument kan det vara bra att tänka på att de ska vara olika till sin natur: att något talar till vårt förnuft och något till våra känslor, t.ex. Läs om ethosargument, logosargument och pathosargument här: https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/427/9083.pdf

Bildkälla

Sen utvecklar ni era argument, förslagsvis skriver ni ett argument per "manuskort" (eller hur ni nu vill ha ert manus). Argumenten ska vara så trovärdiga som möjlgt. Ett argument förklarar ju varför vi ska göra som ni säger (t.ex. införa skoluniform): Ni behöver också bevisa att argumentet stämmer. Dessa bevis kallas för stödargument och kan t.ex. vara forskning, statistik, ett uttalande från en trovärdig person (nån som kan ämnet alltså). Om ni säger att vi ska införa skoluniform för att mobbingen minskar är stödargumentet alltså det som bevisar att mobbingen faktiskt skulle minska om vi införde skoluniform.

Beroende på vilken ämnesgrupp du går i har vi sett olika många av dessa klipp och i olika ordning. De klipp som alla har sett är Timbuktus och finalen i Retorikmatchen. Det förstnämnda är ett bra exempel på att vi inte måste göra helt rätt när vi håller tal. det är också ett bra exempel på att retorik inte handlar om att memorera sitt tal - det finns mycket annat som är viktigt. Retorikmatchen är bra inspiration inför de kommande debatterna. Och deltagarnas avslutande "Vi har en dröm"-tal hoppas jag ska inspirera er inför talet som ska hållas efter påsk (vecka 17)!

Draknästet: https://www.youtube.com/watch?v=y0NWS1vkTlM

Berättar de vilka de är, vad de ska säga och varför vi ska lyssna (ethos, logos, pathos)? Den här presentationen tycker många är dålig, varför tror du? Vad hade de behövt jobba mer med: ethos, logos, eller pathos?

Persson vs Bildt: https://www.youtube.com/watch?v=Ep4odlI3mqk

Vad är det de debatterar egentligen?

Finalen i retorikmatchen: https://www.ur.se/Produkter/183763-Retorikmatchen-2014-Final

Vad bedömer domaren? Vilka är bäst och varför? Berättar de vilka de är, vad de ska säga och varför vi ska lyssna (ethos, logos, pathos)? Hur hanterar de debattsituationen - alltså hur bemöter de varandras argument? Hur tror ni att de har förberett sig?

Jämför med Martin Luther Kings "I Have a dream" ( det räcker att se några minuter): https://www.youtube.com/watch?v=smEqnnklfYs 

Timbuktus "fem i tolv"-tal: https://www.youtube.com/watch?v=5cC5Jt857jY

Är en bra talare den som har övat så mycket på innehållet så att det sitter eller är det okej att tappa bort sig och fumla med manuset? Ja, tyckte de flesta - det är okej att ryckas med, kanske till och med bättre än att säga talet felfritt men framstå som en robot. Timbuktu får trovärdighet (ethos) genom att faktiskt vara en person som tilldelas pris för sitt anti-rasism-arbete och det är därför inte konstigt att just han pratar om rasism, homofobi och främlingsfientlighet. Han skapar logos bland annat genom att visa sitt pass (det är bildspråk - en etonymi) och genom att knacka i bordet fyra gånger men också genom upprepningar. Pathos skapar han framförallt genom att själv bli rörd men också genom manusinnehåll (antiteser/kontraster och hoppfullhet t.ex.).

Hans Rosling (vi såg de första minuterna): https://www.youtube.com/watch?v=ZSGoqw45tKI

Berättar han vem han är, vad han ska säga och varför vi ska lyssna (ethos, logos, pathos)? Hur jobbar han med logos och med hjälpmedel. Jämför detta klipp med nästa klipp (se de första minuterna): https://www.youtube.com/watch?v=fTznEIZRkLg

Bättre eller sämre och varför?

I period 5, som startade förra veckan, jobbar vi med retorik. Retorik är - lite förenklat - konsten att tala och lyssna. Under det första passet fick ni blunda och tänka på en bra talare, alltså en farmor, kompis, kändis, förskollärare som ni tycker är bra på att tala. Jag frågade varför ni tror att det var just dessa personer ni kom att tänka på; vad gör dem bra? och skrev upp era svar i 3 spalter:

Ethos: det vill säga spalten längst till vänster, innehåller sådant som är kopplat till talaren. Är talaren trovärdig eller intressant, då har den starkt ethos. Att jobba med ethos innebär att motivera lyssnarna att lyssna på just dig. Varför talar just du om det här?

Logos: mittenspalten, innehåller sådant som är kopplat till att få lyssnaren att förstå. Alltså, att jobba med logos innebär att jobba med tydligheten och med att få lyssnaren att faktiskt förstå vad det är du säger.

Pathos: spalten till höger, handlar i sin tur om att få lyssnaren att känna något, att bli berörd av det du har att säga.

Samtliga dessa tre kan du stärka genom att jobba medvetet med t.ex. din röst, innehållet i talet och kroppen. Också hjälpmedel som bilder eller PowerPoint kan stärka Ethos, Logos och Pathos.

Pronomen är ord man använder istället för namn på en person, sak, djur eller växt för att variera språket. Alltså, pronomen är ord som kan användas "i stället för" ett substantiv eller egennamn i satsen. Till exempel kan ordet flickan i satsen Flickan sitter på sängen ersättas med ett personligt pronomen: "Hon sitter på sängen".

Subjekt       Objekt

Jag               Mig

Du                Dig

Hon              Henne

Han              Honom

Den/Det       Den/det

Vi                 Oss

Ni                 Er

De                Dem

När vi syftar tillbaka på ett subjekt då?

Jag - min/mitt/mina

Du - din/ditt/dina

Hon - sin/sitt/sina

Han - sin/sitt/sina

Den/det - sin/sitt/sina

Vi - vår

Ni - er

De - sin/sitt/sina

Här gäller alltså samma sak för han, hon, den/det och de: När något hänger ihop med ett sådant pronomen, till exempel att HAN tog det egna paraplyet, tog han inte HANS paraply utan SITT.

Men det här är lite klurigt, för vi säger ju inte "SITT hus är kyligt" utan "HANS hus är kyligt", det är alltså inte i sig ett subjekt. Det är därför jag pratar om att dessa pronomen SYFTAR TILLBAKA på ett subjekt som finns i meningen.

I klippet gav jag följande exempel:

Jaana vabbar sin sjuka dotter (subjektsformen "sin" - det är min dotter jag vabbar)

Jaana vabbar hennes sjuka dotter (objektsformen  "hennes"- det är någon annans dotter jag vabbar).

Skrivuppgifterna på temat Dödssynderna.pdf (2132452)

 Novell "14 Februari"

https://www.dropbox.com/s/0x1ndfob46e7npo/novell%20%281%29.pdf 

Genomgång inför vecka 6 (jag är föräldraleddig)

Genomgång måndag vecka 7 (jag vabbar)